onsdag, februari 08, 2006

låt barn vara barn

ni vet alla att sannolikheten att jag ploppar ut ett fotbollslag barn inom 15 år är cirka 1%. det är bara inte troligt. dock, enstaka, adoptera eller bli fosterförälder? javisst.
så tro det eller ej, ibland händer det att jag läser artiklar om barn, pappor mammor och livsstil med barn.
som idag. det började bra;
ekologiskt -ah!
naturmaterial - ah, blir bara bättre!
..men sedan; pedagogiska leksaker och inga krigsleksaker?

för det första, någon som minns 70-talet? pedagogiska leksaker och krigsprotester?
"Här har du en kulram och en kotte, men du får inte kasta kotten på någon för det gör ont!"
vad gjorde man? packade kotten i vått papper och öste den på grannen. eventuellt förde man också räkning över hur många kottar man kastat på sin kulram. för mycket pedagogik och inget skoj ger ett attans frustrerat barn. det säger jag halvt om halvt på skämt, men jag tror att det ligger en hel del sanning i det.

jag tror lite att fokuserar på fel saker och glömmer bort att barn, precis som vuxna, bär på aggressivitet och rädslor. till skillnad för oss så vet de inte alltid hur de ska arbeta sig igenom det hela men de flesta barn leker ut den. cowboy & indianer är inte heller politiskt korrekt men det har tillåtit barn i åratal att leka ut sina aggressioner. snöbollskrig? tjuv och polis? inget är egentligen moraliskt försvarbart men det har ett syfte. tar bort sättet för barnet att få ett naturligt utlopp för sina aggressioner och lära sig hantera dem, så kan man nog få problem.

med det menar jag inte att man ska köpa en ak-47 replica till sin nyfödda, men man ska nog inte heller tvinga på ett barn ett levnadssätt som man själv önskar att man hade.
för det är ju just det, inte många föräldrar lever ett stillsamt, fredligt liv utan aggressivitet, rädslor eller andra 'fula känslor'. varför är det okej titta på dokusåpor och spy galla över blondinen som gör utvik, skratta åt Muhammed-bilderna eller att dra Paris Hilton skämt som vuxen, men inte okej att leka krig som barn? är det inte egentligen baserat på samma grund? aggressivitet man inte vet var man ska få utlopp för och rädsla inför det okända?

likadant gäller Barbie; det är inte dockan i sig som är ond utan det faktum att hon får återspegla de könsroller vi låter våra ungar se och lära sig. vi gör Barbie till vad hon är. Barbies rollspel är bara ett symptom på att något inte står rätt till, men det är inte Barbies fel.
så istället för att sortera ut vad ungar ska leka med och inte leka med, titta på och inte titta på, ta och var en aktiv del i ditt barns liv. låt ungarn vara ungar, låt dem leka och lev som du lär medans du lär ut hur du lever, så löser det nog sig.

Inga kommentarer: