torsdag, april 05, 2007

hur man förtalar förtalaren

i några bloggar (exempelvis DeepEd och Studiomannen) går det en diskussion om vad som är förtal. folk som skrivit om sitt liv, sitt jobb och sina vänner har blivit anklagade för förtal och det av någon som inte känner bloggaren ifråga.
vad man får lov att säga på internet är ingen ny fråga men det är sällan man hör folk svänga sig med så stora ord som
förtal.

för att kunna veta om något är
förtal måste man veta sanningen. all sanning är egentligen subjektiv och alla människor ser inte samma situation på samma sätt, så en och samma historia kan ha flera 'sanningar'. när blir då en sanning förtal?
när det inte längre handlar om att återberätta ett skeenden utan att bokstavligen hugga någon i sidan.

hur man ser på det kan också vara subjektivt. vissa talar aldrig om något privat medans någon berättar vad som händer på jobbet medans andra (exempelvis jag) berättar om sin uppväxt. vilket är egentligen okej? är kanske allt okej så länge ingen pekas ut med namn eller bild, eller handlar det om att ge anonymitet till dem man skriver om? där kommer en annan fråga - vad är anonymitet? när jag pratar om min mamma säger jag just bara mamma och ingen av er vet vem hon är mer än att hon är Schmuts mamma.
ni kan inte hitta Schmuts mamma i telefonkatalogen genom att söka på
Schmut, Mamma och inte heller har jag klistrat in en vägbeskrivning till hennes hus. dock, om någon skulle ha alldeles för mycket tid för sitt eget bästa skulle det säkert gå att leta upp vem som är min biologiska mamma genom att söka i folkbokföring eller släktforsknings-databaser. total anonymitet finns egentligen inte utan att bloggare är helt anonym, och även då är det tveksamt.
så visst, egentligen skriver jag rakt ut allt om alla men ni måste hoppa över vissa hinder för att kunna förstå vem det är i verkliga livet.

då kommer vi tillbaka till ursprungsfrågan - är det vi skriver förtal?
i mitt fall kan jag säga att det är ett definitivt nej, men jag kan tänka mig att några i min närhet tycker det är mer tveksamt. där kommer sanningen in, den subjektiva sanningen. ibland blir den objektiv - ärr, åskådare och annat har dokumenterat att det hänt medans annat bara finns i minnet och blir då subjektiv eftersom vi alla bearbetar allt som hänt genom våra egna filter. all sanning vi minns är något förvrängd. huset var kanske inte klarrött, det var dalarött och bråket varade inte en timma utan 20 minuter, men vi minns det som något annat. två personer minns sällan exakt samma förlopp på samma sätt, så vilket är då sanningen?

mycket ord, mycket svängningar och mycket förvirring.
det goda med nätet att precis vem som helst kan uttala sig om vad som helst och med det följer vissa regler som de flesta av oss är medvetna om. det farliga kommer inte bara när någon överskrider gränserna utan även när andra försöker inskränka rätten att uttala sig. att skrika
förtal! förtal! i kommentarer till personliga inlägg i bloggar är precis lika farligt som att överskrida reglerna för vad man kan publicera.

8 kommentarer:

Studiomannen sa...

Schmut:

"du hade inte varit studiomannen om du inte brytt dig om andra bloggare.." (som hon skrev inne hos mig - om någon undrar)

Det tog jag som en särdeles fin komplimang. Särskilt som den kommer från en som du, som helt säkert ser igenom folk när de är falska och elaka.

Må väl och pussa Iggy.

emma sa...

=D
Vilket ovanligt välskrivet inlägg!

Mycket tankeväckande och intressant diskussion.

Josh sa...

Jag tror att många som gastar om förtal egentligen menar "ärekränkning" men saknar vokabulär för att uttrycka det. :)

schmut sa...

->josh; men det är ju i princip samma sak?

deep|ed sa...

Nä, förtal handlar om att ljuga ihop en story. Ärekränkning kan vara sant men sånt som inte bör komma fram. Förtal är en juridisk term, ärekränkning är det visserligen men bygger på en djupare subjektiv del. Mig veterligen har väl ingen blivit dömd för ärekränkning i modern tid :)

stina sa...

Till skillnad från flertalet av er är jag inte ordbajsare i bajsets rätta bemärkelse. Jag fokuserar mer på meningen med vad jag vill ha sagt. Det jag vill ha sagt är att du ska inte prata skit om folk på nätet när dom kan identifieras och samtidigt inte kan replikera. Speciellt inte om det rör din arbetsgivare och denne råkar vara jag = staten.

deep|ed sa...

"Staten och kapitalet sitter i samma båt, de e inte dom som ror..."

Studiomannen sa...

"Hemma på vår gata i staaaan. Där bor en tjej som baaara sitter och letar på nätet efter vuxna som hon kan bli arg på"