lördag, april 26, 2008

angående gårdagens post - att åka bil när man kan cykla

jag är en av de där (konstiga) människorna som aldrig tagit körkort och jag tillhör dessutom den kategorin som aldrig varit intresserad av att ta körkort.
jag kan definitivt se meningen med att införskaffa körkort när det gäller att öka chanserna att få jobb. är man utan faller man bort direkt ur urvalet när det gäller flertalet jobb.

dock, i mitt liv har det aldrig varit aktuellt. det finns bussar, tåg, cyklar och fötter och eftersom jag bor i en landsände där detta räcker gott och väl, har tanken aldrig slagit mig. det har känts som slöseri med pengar, resurser och miljö att ta körkort och ha bil eftersom det finns kollektivtrafik. oavsett om det rört sig om kilometer eller mil, så har jag försökt gå alternativt cykla. de senaste tio åren har jag gått igenom 7 cyklar varav 6 blivit stulna. antalet skor som promenerats i bitar är otroligt många fler. visst, mina vader må vara för muskulösa för att passa i ultrafeminina stövlar, men astman hålls i schack utan mediciner.


ju äldre jag blir, desto mer ifrågasätts mitt val. på något vis anses det flummigt och barnsligt att inte ha ett körkort. att ha ett körkort kallas att investera för framtiden, att ta ett moget beslut. jag har barn och hund, men ingen Volvo. däremot har jag funderat på att köpa en Christiania-cykel vilket är en 'lådcykel' där man kan frakta matkassar alternativt barn och matkassar. när jag sedan ser att Sydsvenskan, som är en något motor/teknik-vänlig tidning, har en artikel och ett test över de olika varianter som finns tillgängliga blir jag helt till mig. inte bara för egen del utan för att det kanske får flertalet familjer i tätbebyggda områden att inse att man kan leva utan bil. att även om man kanske behöver en bil i jobbet, så behöver man inte alltid den privat. bara för att man har ett körkort, så behöver man inte använda det till varje pris. ibland är benkraft att föredra och då inte bara för miljön utan även för den privata hälsan.

8 kommentarer:

Drottningen sa...

Jag har heller aldrig haft lust eller behov av att ta körkort. Visserligen så har vi en bil som Josh kör (och skjutsar mig i), men buss och ben funkar ju alldeles utmärkt. Faktiskt.

e sa...

Har man barn är det tydligen närmast kriminellt att inte ha bil. Vi blir ifrågasatta allt oftare. Trots att vi bor tre min promenad från t-banan så borde vi tydligen ha bil för hur kan man inte ha det när man har barn. Stackars barn. Dessutom har bara jag körkort, ännu konstigare. Jag måste erkänna att vi åker taxi ibland om det är sent på kvällen och sonen sover. Men annars är kommunala färdmedel alldeles ypperliga. Bor man i stan tycker jag det mest verkar jobbigt att ha bil.

Erik Sandblom sa...

Bloggen Ett liv utan bil handlar om tvåbarnsfamiljen i radhus som gör sig av med bilen. Det handlar mycket om att det som inte går, faktiskt går ändå.

Anonym sa...

Ladcykel - later alldeles perfekt for manga! : - ) - Men kunde inte "chaufforen" ocksa fa ett litet regnskydd, ett paraply eller en liten overbyggnad s a s???! Det kunde val behovas i det svenska vadret.

For ruggiga hostar tycker jag nog att den dyrare modellen (testvinnaren) vore att foredra - det kan ju blasa ganska bra emellanat...

Selene sa...

Jag har inte heller kännt att jag behöver ett körkort, fast folk i allmänhet ofta ifrågasätter varför jag inte har det. Själv känner jag at det duger gott att cykla, gå eller att åka buss om jag ska långt eller om det ösregnar.
En bekant kallade mig "fröken handikappad" bara för att jag inte har körkort! Egentligen, vem av oss är handikappad: den som måste ha bil för att orka/kunna ta sig fram, eller den som ser andra möjligheter vad gäller färdmöjligheter?

kontaktmannen sa...

Jag har körkort. Och bil. Och fru. Och hund X 3. Och bor på vad vissa av mina urbaniserade (så kallade) kollegor betraktar som landet. Snart har jag också en hagelbössa.
"Sinnesslöa" jag försöker ändå att åka kollektivt i alla fall tre av veckans arbetsdagar. Det känns bra, rent psykiskt och jag tycker faktiskt att jag lär mig något av mina medresenärer varje dag. Jag tror att alla som jobbar med det mänskliga psyket borde åläggas minst en dag i veckan på de allmänna färdmedlen, om inte annat för att hålla sig á jour med hur folk funkar.

Studiomannen sa...

Du bor i en stad där rätt många saknar körkort. Dessutom är Lund trafiksanerad. Det är svenska och betyder oframkomlig.

Men jag har inga problem att se dig vinandes på en hoj. Ta MC-kort.

LipGloss Bitch sa...

Jag är inte typen som har åldersnojja, men a n d r a verkar ha bestämt sig för vad jag borde ha hunnit med vid det här laget. Nu är jag 30 - utan barn och utan körkort, och det är ingen hejd på vad folk anser sig ha rätt att häva ur sig kring detta. "Är det verkligen självvalt?" när det gäller bristen på barn, "det hör faktiskt till allmänbildningen" när det gäller bristen på körkort.