fredag, mars 20, 2009

Arla conquers all och allt annat must go

Jag må ha tänkt på konflikten Skånemejerier och Arla men jag har inte kommenterar den. Det är inte så att jag saknar åsikt, det kan väl ingen tro, men jag har inte riktigt hittat rätt i nyhetsflödet för att kunna känna mig säker på min sak. Beroende på vem man hör från så skiljer sig fakta som rött från blått, och det gör det svårt att fatta ett beslut som inte bara är känslomässigt.
Frågan som bränner mest är om alla skånska bönder säljer sin mjölk till Skånemejerier eller om en del även säljer till andra mejerier inklusive Arla?
Sedan finns det även andra saker som avgör som exempelvis vad tjänar bönderna mest på och vilket bolag har egentligen bäst ekologiskt utbud? Vilka bolags ägs av vem och vem producerar vad på licens från vem? Hur blir det med Proviva i butikerna om Arla konkurrerar ut Skånemejerier?

En bojkott är enkel men det är desto svårare att hitta argument som stödjer/talar emot. Det är svårt att sondera terrängen för att se vad som verkligen döljer sig under ytskiktet.
(frigående, dock ej oberoende, ko vid Källby Mölla 2004)

Kan man bojkotta utav nostalgi? Där ligger lite av mina tankar. Tanken att alla skånska kramar sin kossa och skickar vidare mjölken som producerats under kärleksfulla förhållande till Skånemejerier, den väger tungt. Vi vill tro att kossan vi ser på ängen fixar mjölk och ost till oss innan den går hem och nattar sin kalv. De flesta av oss vet att det är långt ifrån sanningen, men nostalgi ger värme.

Jag har tänkt mycket och länge på det där men idag tog jag ett beslut på mindre än en minut. Kommer ner till butiken på torget bara för att inte hitta någonting förutom reklampelare efter reklampelare om hur bra Arla är, hur mycket de tänker på miljön och hur mycket de arbetar för din skull. Reklampelarna tog mer plats än vad deras produkter gjorde och som pricken över i hade Skånemejeriers produkter tillsammans med soja/havre/ris-utbudet trängts ihop i en liten kyl som var halvt gömd bakom en binge full med Arla-kossor till barnen. Arla conquers all och allt annat must go. Om inte annat så får man barnen att skrika efter mjukisdjur som de bara kan få om föräldrarna köper Arla-produkter. Arla-kossan och Ronald McDonald är alla barns vänner.

Mitt beslut blev (att jag brottade ner bingen för att komma åt) en ekologisk mellanmjölk till min man och att jag går över till mjölkprodukter från Skånemejerier för att trotsa den stora röda kon som köpt in sig.
Där kommer haken i det hela - jag är en Oatly-tjej med inslag av Soygurt såväl som Alpro. Havre och soja fungerar men mjölk gör att jag får ont i magen. Men, vad är ett ställningstagande för Skånemejerier värt om man inte använder sina pengar?





(Man kan hävda att jag borde ta tillfället i akt att försöka övertyga världen om att havremjölk är lycka men jag är medveten om att det är något som nog aldrig kommer hemma, så jag tar näst bästa alternativet. Var inte orolig, havre- och sojaprodukter kommer fortfarande åka ner i korgen eftersom dottern är mjölkallergiker. Däremot måste jag erkänna att det skrämmer mig hur stor plats Arlas utbud tar då de har ett annat förvaringssystem än det vi är vana vid vilket innebär att allt annat får mindre plats. Allt annat som i synnerhet produkter för allergiker.)

1 kommentar:

Anonym sa...

Very interesting. What is being done about the situation now? I see more Arla products in the shops and less skånemejeriet. Are there consumer protest groups in Scandinavia or?