torsdag, januari 14, 2010

Surmulen


Fick höra häromdagen att jag alltid är så seg, trött och bitter. Igår fick jag höra att jag oftast är sur. Kanske ligger det något i det. Kanske inte att jag faktiskt är så som folk tror men att det finns ett skäl till att jag uppfattas så?
Man snackar om Haiti, ifrågasätter hur folket fortfarande kan vända sig till Gud och förvånar sig över att fler (i ens närhet) verkar bli upprörda över att Buhres Fisk i Kivik brunnit upp än att Haiti är shaken and not stirred. Man fokuserar ju ofta på det som skrämmer, det som gnager och det man inte förstår.

Det skulle vara enklare att deklarera att solen lyser, jag lever och semlor är gott, men på något vis känns det så självklart att jag knappt ens tänker på det.

1 kommentar:

tristessan sa...

På nätet eller irl? Fast sak samma egentligen, det är inte direkt lätt att tycka små saker är stora under när det inte är så och som du skriver det som är gott (i båda bemärkelserna) är mer självklart!