Veckan har spenderats med
the Devil Makes Three på repeat, poppandes piller och sortera Iggys kläder i färgskala. Emellanåt har jag spelat en runda Farmville och läst en nyhet eller två. Jag märker att hela bloggosfären, svensk som internationell, buzzar om att
Alexander McQueen begått självmord men själv tycker jag att det är mer tragiskt att arbetarikonen
Phil Harris dött. Inte för att man kan väga två dödsfall på våg för att hitta det som väger tyngst, men personligen tycker jag att en kroppsarbetare som visar att även fåordiga män kan vara bättre föräldrar än vilken Mama-omslagsmodell som helst, definitivt behöver sina hedersomnämnande.
Allt är inte glitz och glam, utan många lever liv där
sorgekanter under naglarna inte handlar om avskavt nagellack från Chanel
3 kommentarer:
Det är precis sån´t här som gör din blogg så himla bra!
Ah, tackar.
Jag gissar dock att det är sådant här som gör att mitt läsarantal är tämligen blygsamt.
synd, arbetarklassen är ju egentligen inte så liten.
Skicka en kommentar