tisdag, juli 06, 2010

En post i månaden håller magen i form

Det finns egentligen mycket att skriva om; 
F!s dunderblunder med pengar som hade kunnat gjort en hel del av deras anhängare mindre stressfyllda inför månadsskiftet eller kanske min dundervurpa med cykeln som orsakade inte bara blåmärken stora som tefat utan även cykelns alltför tidiga bortgång.
Man skulle kunna skriva om huruvida Nicke Andersson borde adlas eller inte, han är ju trots allt det bästa vi har i kulturformat!
Kanske skulle man ägna några spaltmeter åt att Frankie Boyle snott åt sig det eminenta namnet Tramadol Nights för att använda det på en tv-serie när det skulle kunna bli min roman om jag hade kunnat sitta tillräckligt länge för att skriva den. Eller ja, om jag ens hade kunnat skriva värt bokstäverna.
Göra ett inlägg om hur förvånansvärt bra Sophie Dahl är på att bygga mjuka luftslott som döljer att hennes bok Leka bland vuxna egentligen är ganska tortig och bara lever på grund av aningarna av Roald Dahls mystiska värld.

Sedan kunde jag avsluta med att säga att hoppsan, bloggande är så passé och jag har ju haft den här illbattingen i 5 år och nu minsann ska det läggas ner, begravas och gå vidare.
Men se där, det tänker jag inte göra.

2 kommentarer:

lisa sa...

välkommen tillbaka, en post i månaden är bättre än ingen!

Emmie sa...

Om du är cykellös och behöver en så har jag en treväxlad svart här ute i Dalby som jag aldrig använder och som om du behöver gärna får. Inköpt för nåt år sen bakom stationen, det är nån organisation där som sätter ihop cyklar av delar. Dvs, jag har inte tjuvat den av nån.